Visste du att väggarna i ditt hem kan innehålla ett dolt hot? Om ditt hus är byggt mellan 1929 och 1985 finns det en chans att det innehåller blåbetong – ett byggmaterial som visserligen var praktiskt och populärt på sin tid, men som idag är känt för att kunna avge farlig radongas.

Blåbetong, även kallad blå lättbetong, tillverkades av alunskiffer och har en gråblå nyans samt en porös struktur. Det användes flitigt i bostäder, särskilt under miljonprogramsåren, och förekommer fortfarande i många hus runt om i landet – särskilt i områden som Stockholm, Göteborg, Västerås och Jönköping.

Problemet med blåbetong är att det innehåller radium, ett ämne som sönderfaller och frigör radon – en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar något. När radon samlas i inomhusluften och vi andas in den under lång tid, ökar risken för allvarliga hälsoproblem. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige, vilket gör det till den näst vanligaste orsaken efter rökning.

För att ta reda på om ditt hem har förhöjda radonhalter finns det bara ett säkert sätt: att mäta. Särskilt i hus byggda före 1985 är det klokt att göra en radonmätning med radonmätare, eftersom blåbetong kan bidra till halter långt över gränsvärdet på 200 Bq/m³ – ibland över 1000 Bq/m³.

Mätningen görs enkelt med radondosor som du placerar i hemmet under minst två månader, helst under eldningssäsongen mellan oktober och april. Resultatet visar om det finns anledning att vidta åtgärder, exempelvis förbättrad ventilation eller andra saneringsinsatser.

Att upptäcka och hantera radon i tid är en investering i din och din familjs hälsa. Om du misstänker att ditt hus innehåller blåbetong – vänta inte. En enkel mätning kan göra en avgörande skillnad.