Vårdagjämningen markerar en viktig vändpunkt i det svenska året. Efter en lång, mörk vinter är detta den dag då våren officiellt inleds på norra halvklotet. Vanligtvis inträffar vårdagjämningen omkring den 20 eller 21 mars varje år, men det exakta datumet kan variera något beroende på astronomiska faktorer.

Rent astronomiskt definieras vårdagjämningen som det ögonblick då solen korsar himmelsekvatorn och rör sig från södra till norra hemisfären. Detta innebär att solens strålar träffar jorden nästan exakt vinkelrätt vid ekvatorn, och dagarna blir därefter längre på norra halvklotet och kortare på södra.

En vanlig missuppfattning kring vårdagjämningen är att dag och natt är exakt lika långa över hela jorden under denna dag. I verkligheten är dagarna redan något längre än nätterna vid tidpunkten för vårdagjämningen, vilket främst beror på ljusets brytning i atmosfären och hur vi definierar solens upp- och nedgång. I praktiken upplevs dagen något längre än natten även på själva vårdagjämningen, särskilt längre norrut, som i Sverige.

Trots att dagen inte är exakt lika lång som natten vid vårdagjämningen är skillnaden relativt liten. Skillnaden är oftast bara några minuter, men den är viktig att notera för att förstå det faktiska astronomiska fenomenet.

Vårdagjämningen har sedan urminnes tider haft symbolisk betydelse och firats som en tid av återfödelse, ljus och hopp. Många kulturer runt om i världen har traditioner och firanden kopplade till detta astronomiska skifte.

För den som är intresserad av att lära sig ännu mer om vårdagjämningen och dess betydelse rekommenderas en spännande och informativ artikel hos arstider.se, där fenomenet utforskas djupare.